COWI vill visa vägen mot ökad social hållbarhet
2022-11-22
Genom att väga in social hållbarhet i stora tekniska projekt skapas förutsättningar för att bygga tryggare, mer jämställda och trivsamma samhällen. För att belysa detta bjöd COWI tillsammans med Arkitema in till ett seminarium med rubriken Social hållbarhet – vad, hur och varför?
Enligt Brottsförebyggande Rådet uppger var fjärde svensk att oron för att utsättas för brott påverkar deras vägval när de rör sig i samhället. 28 procent känner sig otrygga när de är ensamma sena kvällar i sitt bostadsområde. Kön är en utslagsgivande faktor för den upplevda otryggheten och resultatet är en begränsad tillgång till utemiljöer, arbetsplatser, fritidsaktiviteter och förändrade resmönster. Detta är inte socialt hållbart och det kan motverkas genom att arbeta på nya sätt.
- Hur vi bygger städer påverkar förutsättningarna för att leva ett gott, meningsfullt och tryggt liv med goda sociala relationer. Teknikkonsulter är duktiga på tekniska lösningar men ytterst syftar ju en mycket stor del av vårt arbete till att skapa goda miljöer för människor och en infrastruktur som underlättar vardagen och tillför värde till människors liv, säger Margareta Forsberg, Technical Director Social Sustainability på COWI.
Hon arbetar med att stärka COWIs arbete med social hållbarhet och inledde seminariet den 21 november. En av talarna var Michael Ivarson, socialdirektör i Göteborg, som från sitt perspektiv reflekterade kring vilken roll den byggda miljön spelar i strävan efter att bygga en god stad för alla invånare. Margareta Forsberg beskriver hur kunder alltmer efterfrågar sociala perspektiv i både större och mindre projekt.
- Många kunder, både offentliga och privata, prioriterar idag social hållbarhet i sina upphandlingar. Men det är också i linje med vår strategi FUTURE-NOW att guida kunder även i frågor om social hållbarhet. Hur vi jobbar i projekt, vår ”code of conduct”, att vi har bra arbetsvillkor och att vi står upp mot korruption - alltså hur vi arbetar, är en viktig del av social hållbarhet. Men i det större perspektivet behöver vi också ha än mer fokus på vad vi lämnar efter oss och hur projekt som vi är en del av, påverkar människors liv.
Margareta Forsberg är Technical Director Social Sustainability på COWI. Övriga talare under seminariet var Moa Greiff och Jenny Kanth som båda är Projektledare inom Samhällsbyggnad COWI, Jenny Andreasson, Arkitekt på Arkitema och Michael Ivarson, socialdirektör i Göteborg.
Inom COWI finns det mycket kompetens inom social hållbarhet och Margareta Forsberg menar att den redan idag har en tydlig plats i många projekt. Men hela branschen behöver öka sin kompetens på området och under seminariet presenterades konkreta exempel på hur COWI och Arkitema arbetar med att identifiera sociala utmaningar. Och hur lösningar på dessa integrerats i planer för stadsutveckling, trafiklösningar, havs- och vattenplaner. Jenny Andreasson, arkitekt på Arkitema, beskrev hur dialog med olika målgrupper i samhället skapar förutsättningar för bygg- och stadsutvecklingsprojekt som tillför värden i deras liv.
Jenny Kanth är projektledare och jobbar med stadsutveckling på COWIs kontor i Malmö. COWIs roll när en busshållplats vid Elinelund i Malmö planerades om är enligt henne ett exempel på hur ett socialt hållbarhetsperspektiv vägs in i utformningen av trafiklösningar. Hållplatsen var smal och kunde bara nås från ett håll. COWIs förslag var att bredda hållplatsen och smalna av körfältens bredd. En ny gångbana norr om hållplatsen lades till för att ge kortare gångsträcka för resenärer som kom från norr och väster om hållplatsen. Längs med gångbanan föreslogs anläggning av träd för att öka rumsligheten och orienterbarhet för resenärerna.
- Vi kunde skapa en hållplats som både ger en bättre framkomlighet för bussen och lägger till värden som bättre tillgänglighet på hållplatsen och fler alternativa vägar till hållplatsen, vilket bidrar till ökad trygghet, säger Jenny Kanth.
- Genom en ny typ av dialog där sociala hållbarhetsaspekter prioriteras högre skapas utformningar i stadsrummet som är tryggare och mer trivsamma.
Förutom detta avgränsade, konkreta exempel berättade Jenny också om hur planeringen av kollektivtrafik i Malmö medvetet har använts för att motverka den rumsliga segregationen i staden och visade på så sätt hur fysisk planering är en del i att möta de sociala utmaningar vi idag möter. Utmaningar som Michael Ivarson också gav åhörarna flera exempel på.
